Nyårsnatten ligger och fladdrar som ett tomt rum i kroppen och 2025 får försöka runda av sig självt. I det här avsnittet pratar jag med dig, Somna, om känslomässig hemlöshet och hur det är att stå kvar när allt det gamla har blåsts ut ur huset inuti. Vem är jag när dörrarna är borta och det bara finns en korridor framåt.
Vi går genom året i en halvdröm: gangster-rap som aldrig riktigt blir farlig, wienervals som ett trots mot yrseln, abstrakt måleri som är fult på väggen men helande i händerna, mjuka tyger framför speglar och en ny hudvårdsrutin som mest handlar om att försöka vara snäll mot sig själv. Föräldrar i Västergötland, gravhällar i medeltida kyrkor, hisspegeln i den nya lägenheten och känslan av att både ha förlorat sitt hem och hittat något nytt i sig själv.
Vi räknar ner tillsammans. Inte till ett nytt liv, kanske, men till ett nytt varv i samma märkliga kretslopp.
Det är som det är. Det som händer händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.
Sov Gott!
Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl
Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.