Det ryska imperiet har varit tsarryskt och bolsjevikiskt. Nu försöker Putin återupprätta imperiet med sina egna förtecken. Den 24 februari 2022 inledde Vladimir Putin det största militära angreppet i Europa sedan andra världskriget med invasionen av Ukraina.
Putin ville ”avnazifiera” Ukraina och rätta till det som han såg som ”den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet” – splittringen av de östslaviska folken. För den historiebesatte Putin är det mer än en militär operation – det är en kamp om historien.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien.
Historien är ett vapen i Putins händer. Han har konsekvent använt historiska referenser för att rättfärdiga sina politiska beslut, från annekteringen av Krim 2014 till den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.
I den officiella ryska retoriken är Ukraina inte en självständig nation, utan en artificiell skapelse som tillhör Rysslands historiska sfär. Putin beskriver invasionen som en kamp för att bevara den "rättmätiga" ryska civilisationen mot en fientlig västlig konspiration. Denna historieskrivning används inte bara för att mobilisera ryska medborgare, utan också för att legitimera kriget internationellt.
Putins historiesyn präglas av kontinuitet och nationalism. Han ser Ryssland som en stat med en tusenårig historia där dagens händelser är en direkt fortsättning på tidigare konflikter. Historien presenteras som en linjär berättelse där Ryssland alltid har varit en stormakt och ett offer för yttre aggression.
Ett av de mest framträdande elementen i Putins historiebruk är det så kallade "stora fosterländska kriget", den ryska termen för andra världskriget. Kriget utgör den centrala händelsen i den ryska historiska självbilden och används aktivt för att stärka en patriotisk identitet. I Putins version av historien var Sovjetunionen den främsta kraften som besegrade nazismen, och västmakterna har sedan dess försökt undergräva Rysslands position. Genom att påstå att Ukraina styrs av nazister – en referens till ukrainska nationalistgrupper under andra världskriget – försöker Putin rättfärdiga sin invasion och knyta den till Sovjetunionens kamp mot Nazityskland.
Ett annat viktigt historiskt motiv är bilden av väst som en återkommande angripare. Enligt den ryska historieskrivningen har Ryssland genom århundradena utsatts för invasioner från svenskar, polacker, fransmän och tyskar. Putin använder denna föreställning för att beskriva Natos expansion österut som ett existentiellt hot mot Ryssland. Genom att koppla dagens geopolitiska situation till historiska aggressioner framställs Rysslands invasion av Ukraina som en defensiv åtgärd snarare än en imperialistisk expansion.
Ett centralt argument i Putins retorik är att Ukraina egentligen inte existerar som en självständig nation. Han påstår att landet skapades av Lenin i samband med Sovjetunionens bildande och att dess gränser är en artificiell konstruktion. Detta narrativ förnekar Ukrainas långa historia och dess nationella identitet. I själva verket har Ukraina rötter i Kievriket på 800-talet och man har genomgått en komplex utveckling där både polsk, rysk och österrikisk påverkan har spelat en roll.
Bild: Historien är alltid närvarande i den ryska presidenten Vladimir Putins världsbild.
Musik: Street Corner Fiddle Czardas. Av SashaBranislav Markovic, Storyblock Audio.
Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.