En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och "hattar" och "mössor"? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm.
Gäster i studion är Jonas Nordin och Elisabeth Mansén. Jonas Nordin är historiker, professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet och författare till bland annat Frihetstidens monarki (Atlantis, 2009). Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, specialiserad på 1700-talets kulturhistoria och författare till bland annat band 5 av Sveriges historia (Norstedts, 2011), om perioden 1731–1830.
Avsnittsbilden är ett kopparstick som föreställer Adolf Fredriks val till svensk tronföljare på Rikssalen i Kungshuset 23 juni 1743. Bilden är den enda kända återgivningen av en riksdagsförhandling under frihetstiden. Konstnär okänd. Foto: Björn Green, KB.