Sociologin blev viktig för att förstå samhället under de snabba samhällsomvandlingarna i Norden på 1960-talet. Sociologin bröt med den tidigare dominerande elitens konservatism och nationalromantik.
Erik Allardt (1925–2020) var en av Nordens mest inflytelserika sociologer. Genom sina empiriska studier om klass, språk och social integration formade han sociologin i Norden. Han intresserade sig bland annat för varför småbrukare i vissa områden blev kommunister.
I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Sundberg, professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet, om Erik Allardts betydelse för nordisk sociologi, hans forskning om finlandssvenskar och kommunismen i Finland. Jan Sundberg medverkar i antologin Erik Allardt och den moderna sociologins genombrott. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.
Erik Allardt föddes i Helsingfors i en bildad borgerlig familj och doktorerade 1952 vid Helsingfors universitet med en avhandling om skilsmässofrekvenser och deras socioekonomiska orsaker. Som professor i sociologi (1958–1990) utbildade han generationer av finländska sociologer och hade nära kontakter med internationella forskare som Seymour Martin Lipset och Robert Merton.
Allardt studerade kommunistiska rörelser i Finland, särskilt "ödemarkskommunism" i glesbefolkade områden. I Social struktur och politisk aktivitet (1956) använde han empiriska metoder för att analysera varför vissa grupper drogs till kommunismen. Hans forskning om kommunism undersökte hur klass, utbildning och ekonomi påverkade politiska preferenser och utgjorde en viktig grund för senare studier om politiska rörelser i Norden.
Hans studier av finlandssvenskar, ofta i samarbete med andra forskare, belyste språkminoritetens sociala och ekonomiska position. I Språkgränser och samhällsstruktur (1981) analyserade han den finlandssvenska befolkningen ur ett jämförande europeiskt perspektiv, vilket blev en milstolpe inom minoritetsforskningen. Han undersökte hur språklig och kulturell tillhörighet påverkade finlandssvenskarnas sociala och ekonomiska situation och visade att gruppen var heterogen samt att språkets status förändrades över tid.
Hans studier om minoriteter och politiska rörelser är fortsatt aktuella i diskussioner om identitet, nationalism och social sammanhållning. Genom sitt arbete bidrog han både till akademisk forskning och samhällsdebatten i Finland och Norden.
Allardts arbete har haft en bestående påverkan på sociologin och samhällsvetenskapen i Finland och Norden. Hans kombination av empiriska data och teoretisk analys inspirerade flera generationer av forskare. Hans teori om välfärd används fortfarande för att förstå livskvalitet och social hållbarhet.
Bild: Valaffisch från kommunvalet i Finland från Demokratiska Förbundet för Finlands Folk (DFFF) 1945. Kommunisterna var mycket starka i Finland efter kriget med tvåsiffriga röstandelar. Sociologen Erik Allardt intresserade sig för varför kommunisterna hade så stort folkligt stöd i Finland. Källa: Finlands Riksarkiv, Finna.fi. Public Domain.
Musik: Internationalen med Aage Nielsens orkster; 1934, Internet Archive, Public Domain.
Lyssna också på Dödslägren efter finska inbördeskriget.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.